Tipbase Hjälpmedelsdatabas

En sökbar webbdatabas från Föreningen för de Neurosedynskadade

Underkategorier

Hälsa och Livsstil

Kost och vikt (7 hjälpmedel)

BMI-kalkylator för amputerade

Skånes universitetssjukhus har tagit fram en BMI-kalkylator för amputerade.

BMI är en förkortning av engelskans Body Mass Index och visar förhållandet mellan vikt och längd. Detta kan ge dig en riktlinje för om du är överviktig, underviktig eller normalviktig.

Traditionella formler för uträkning av BMI ger ett missvisande och för lågt BMI för personer som är amputerade. För att få ett korrekt BMI skall hänsyn tas till vad personen hade vägt som ej amputerad.

BMI-kalkylatorn hittar Du här:

http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Kunskapscentrum-for-geriatrik/Kunskapsbank/Nutritionslankar/BMI-for-amputerade/

Observera att kalkylatorn inte är helt applicerbar på personer med exempelvis neurosedynskador, där skadan är medfödd och longitudinell. En longitudinell skada är en längsgående skada, där ett ben kan saknas helt eller vara ofullständigt utvecklat, samtidigt som det finns andra ben kvar vid sidan av eller nedanför.

Evidensbaserade råd om hälsosam mat

Kort broschyr med evidensbaserade råd om hälsosam mat från Stockholms läns landsting (SLL). SLL arbetar för hälsosamma levnadsvanor utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder där rådgivning kring mat är ett av fyra prioriterade områden.

http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/halsoframjande-arbete/Ohalsosamma-matvanor/Evidensbaserade-rad-om-halsosamma-matvanor/

Hjärnkoll på maten

I den bästsäljande boken Hjärnkoll på vikten beskrev Martin Ingvar och Gunilla Eldh hur hjärnan styr dina matvanor och många andra val i vardagen. Socker - och all mat som kroppen snabbt omvandlar till socker - kidnappar belöningssystemet. För att ta tillbaka kommandot måste du överlista den inre supermakten som styr dig mot glassfrysen och pastahyllan.

I Hjärnkoll på maten beskriver författarna olika strategier som kan rädda dig från att hamna i snabbmatsträsket. Du får hjälp att hantera farliga fällor som lunchrestaurangen, fikapausen på jobbet och fredagsmyset i tevesoffan. Livsmedel som är bra för både hjärna och hjärta är grunden för en slankare livsstil. En bra början är att rensa ut skräpmaten från kylskåp och frys. Nästa steg blir att lägga om rutten i matbutiken och fokusera på råvaror som ger långvarig mättnad.

I boken ger författarna idéer och inspiration till smartare vardagsmat. Några smakprov: tomatsås för gourmeter, självlagande kyckling med apelsinsmak och en lammstek som är färdig att servera när du kommer hem från jobbet! I boken får du också goda råd på vägen från några av Sveriges mest kända matprofiler: Fredrik Eriksson, Karin Fransson, Martin Johansson, Malin Söderström och Tami Yasumoto. Trots att de ständigt utsätts för frestelser lyckas de hålla sig i form. De delar med sig av recept på hälsosamma och lättlagade rätter.

Boken finns bl.a. att köpa hos bokus

Hjärnkoll på vikten

Övervikten sitter i hjärnans belöningssystem där de osynliga krafterna som styr dina matvanor finns. Om man lär sig samarbeta med sin hjärna kommer kroppen inte att protestera när man byter vanor. Då bantar man med hjärnan istället för att köra huvudet i väggen.

Sen den första utgåvan 2010 har nya och gamla forskningsrön diskuteras inom vetenskapen och våra mat- och motionsvanor har blivit ett hett ämne i den allmänna debatten. Nyutgåvan har kompletterats med nyskrivet material om dessa rön och med kapitel om LCHF och fruktos.

Boken finns bl.a. att köpa hos bokus.

Hur påverkar gener och diet risken för fetma och typ 2-diabetes?

Crafoords vetenskapslunch - Hur påverkar gener och diet risken för fetma och typ 2-diabetes?

Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi, vid Lunds universitet.

Vetenskapslunch på Martas Café, Stadsbiblioteket i Lund den 12 mars 2014.

Hushållsvåg

För personer som önskar hålla vikten kan en vanlig hushållsvåg vara till hjälp

Livsstilsboken

Här får du en stor mängd anpassade program baserade på forskning och beprövad erfarenhet, praktiska tips och dessutom råd från personer med egna rörelsehinder.

Träning och fysisk aktivitet (15 hjälpmedel)

Anpassad sadel

Exempel på anpassad ridsadel. Okänt ursprung.

Fitnessband

Ett bra sätt att träna på är med fitnessband. För personer med svagt handgrepp kan ett band med handtag vara lättare att använda.

Fitnessband stärker och tränar det mesta av kroppen. Bra för stavgång och staknings-träning. Här är ett exempel från team sportia

http://www.teamsportia.se/produkter/individuell-sport/traning/utrustning/extreme-fit-fitnessband#.VkygM3YvdD8

fysisk aktivitet för vuxna

Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet den 24 oktober 2011

Grundövningar bukstabilitet

Grundövning bukstabilitet. Detta är särskilt viktig för oss med en funktionsnedsättning.

Konditionsträning med övningar i studsmatta

Övningar på en studsmatta är ett annat sätt att hålla konditionen igång.

Maggan Nyberg visar hur man kan gympa

Rekommendationer för fysisk aktivitet för vuxna

Fysisk aktivitet främjar hälsa, förebygger sjukdom och förbättrar livskvalité!

Rekommendationerna för fysisk aktivitet är:

30 minuter med måttlig intensitet i minst 5 dagar per vecka

(3x10 min är ok)

eller

Hård intensitet i 20 minuter 3 dagar/vecka

och

8–10 styrkeövningar med 8–12 repetitioner, 2 gånger per vecka

Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas

ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Kombinera

ovan med styrketräning minst två gånger per vecka. Regelbundna korta pauser

»ben-sträckare« med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden.

Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan.

Hitta tillfällen till rörelse i vardagen – ta till exempel trapporna i stället för hissen,

åk kommunalt i stället för bil, cykla till jobbet, delta i barnens lek. Tänk på att

städning, handling, gräsklippning, snöskottning med mera också är fysisk aktivitet!

Källa: Vårdgivarguiden, Stockholms läns landsting http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/halsoframjande-arbete/Ohalsosamma-matvanor/Folder-Mat-och-rorelse/

Sittande workout

Sittande workout för personer med funktionsnedsättning, skador eller som känner sig lite lata

Avbryt träningen om det gör ont. Kontakta din läkare eller sjukgymnast vid minsta osäkerhet

Träning i Stockholm funktionsnedsättning

Tips på kurser/träning för dig med funktionsnedsättning i Stockholm

Övningar 7 minuters qigong

En 7-minuters qigong med Lee Holden.

Övningar med gummiband, på svenska

Övningar sittande Qi gong

Qigong, tai chi och yoga är rörelseterapier. Förutom olika rörelser ingår även andningsövningar och meditation i några av terapiformerna. Terapierna anses bidra till att kropp och själ kommer i balans och fungerar så bra som möjligt. Metoderna sägs ge ökad kroppsstyrka, flexibilitet, koordination och rörlighet, dämpa stressen i vardagen samt stärka självläkningsförmågan och självförtroendet.

Om man har lindriga besvär finns det troligtvis inget hinder mot att träna qigong, tai chi eller yoga. Om besvären är svårare kan det vara bra att gå till en läkare innan man börjar träna för att utesluta att man har någon allvarlig sjukdom. Källa: 1177.se

Avbryt eller gör mindre rörelser vid smärta!

Övningar sittande Qigong 2

Qigong, tai chi och yoga är rörelseterapier. Förutom olika rörelser ingår även andningsövningar och meditation i några av terapiformerna. Terapierna anses bidra till att kropp och själ kommer i balans och fungerar så bra som möjligt. Metoderna sägs ge ökad kroppsstyrka, flexibilitet, koordination och rörlighet, dämpa stressen i vardagen samt stärka självläkningsförmågan och självförtroendet.

Om man har lindriga besvär finns det troligtvis inget hinder mot att träna qigong, tai chi eller yoga. Om besvären är svårare kan det vara bra att gå till en läkare innan man börjar träna för att utesluta att man har någon allvarlig sjukdom. Källa: 1177.se

Avbryt eller gör mindre rörelser vid smärta!

Övningar sittande Qigong 3

Qigong, tai chi och yoga är rörelseterapier. Förutom olika rörelser ingår även andningsövningar och meditation i några av terapiformerna. Terapierna anses bidra till att kropp och själ kommer i balans och fungerar så bra som möjligt. Metoderna sägs ge ökad kroppsstyrka, flexibilitet, koordination och rörlighet, dämpa stressen i vardagen samt stärka självläkningsförmågan och självförtroendet.

Om man har lindriga besvär finns det troligtvis inget hinder mot att träna qigong, tai chi eller yoga. Om besvären är svårare kan det vara bra att gå till en läkare innan man börjar träna för att utesluta att man har någon allvarlig sjukdom. Källa: 1177.se

Avbryt eller gör mindre rörelser vid smärta!

Övningar sittande qigong 4

Qigong, tai chi och yoga är rörelseterapier. Förutom olika rörelser ingår även andningsövningar och meditation i några av terapiformerna. Terapierna anses bidra till att kropp och själ kommer i balans och fungerar så bra som möjligt. Metoderna sägs ge ökad kroppsstyrka, flexibilitet, koordination och rörlighet, dämpa stressen i vardagen samt stärka självläkningsförmågan och självförtroendet.

Om man har lindriga besvär finns det troligtvis inget hinder mot att träna qigong, tai chi eller yoga. Om besvären är svårare kan det vara bra att gå till en läkare innan man börjar träna för att utesluta att man har någon allvarlig sjukdom. Källa: 1177.se

Den här instruktionsvideon är anpassad för rörelsehindrade och/eller äldre personer.

Avbryt eller gör mindre rörelser vid smärta!

Övrigt (6 hjälpmedel)

Alkohollinjen

Alkohollinjen - stöd för att förändra dina alkholvanor

App för att sluta röka: Rökfri

Appen Rökfri bygger på Sluta-Röka-Linjens metod med motiverande samtal och baseras på deras medicinska kompetens om rökavvänjning. Rökfri har inga kommersiella intressen.

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Rikard Wicksell berättar om sin bok "Att leva med smärta - ACT som livsstrategi"

Trots att kunskapen om smärta och smärtbehandling aldrig har varit större är långvarig smärta fortfarande ett problem för många människor. Boken Att leva med smärta vänder sig till dig som är nyfiken på vad du själv kan göra för att förbättra din tillvaro, även om smärtan inte försvinner.

I Att leva med smärta presenteras en alternativ väg att gå när livet har krympt men värken finns kvar, när smärtstillande inte hjälper och drömmar om framtiden hamnat på undantag. Om livet ska handla om mer än att bara överleva måste något förändras. Metoden som beskrivs i boken kallas ACT och är en vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi (KBT) med inslag av mindfulness.

https://www.youtube.com/watch?v=8rDsosoC-eE

Boken finns att köpa hos bl.a. Bokus och Adlibris

Hjärnkoll på värk och smärta

Förmågan att känna smärta är sedan urminnes tider kopplat till hjärnans belöningssystem och inlärning under uppväxten.

Samtidigt som förmågan att känna smärta är livsviktig är den också en plåga för många. Från det lilla gnagande onda i knäet till den stora, paralyserande värken som tar hela människan i besittning och präglar tillvaron dygnet runt.

Hälften av alla som går till doktorn gör det för att de har ont. En femtedel av Sveriges och Europas befolkning lider av långvarig smärta som hindrar dem att leva fullt ut. Det är ett omätbart lidande som sjukvården ofta står handfallen inför. Ont i ryggen eller nacken är den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Värken leder i sin tur ofta till andra symtom, som depression, ångest, trötthet, passivitet och ett mer begränsat umgänge.

Idag finns en helt ny kunskap och förståelse för hjärnans roll när det gäller smärtproblematik. Med modern teknik kan vi se vad som händer i hjärnan när det gör ont i kroppen och varför vissa av oss har ondare än andra.

Det här är ingen självhjälpsbok, det är en insiktsbok. Över 50 000 läsare i Sverige och Norden har fattat grejen när det gäller kopplingen mellan vikten, hjärnan och vårt beteende. Nu får läsarna chansen att fatta grejen när det gäller kopplingen mellan smärta, hjärna och beteende.

Läs mer på Hjärnkoll.com.

Boken finns bl.a. att köpa hos bokus.

Rökavvänjning

Sluta röka – så gör du

Bland det bästa du kan göra själv för att förbättra din hälsa är att sluta röka och snusa.

Vill du sluta röka? Sätt ett stoppdatum och bestäm dig till hundra procent. Om du har svårt att sluta på egen hand kan du ta kontakt med vården.

Om du ska sluta röka är det viktigt att du sätter ett stoppdatum för när du ska sluta röka. Denna dag ska du kasta alla tobaksprodukter.

Om du har svårt att klara abstinensen kan du använda nikotinläkemedel vid behov.

Om du behöver ytterligare hjälp ska du söka vård på exempelvis en vårdcentral.

På hemsidan rökavänjning.se finna mycket kunskap, råd och stöd för hur du kan gå tillväga för att sluta röka. Lycka till!

Sluta röka linjen

Sluta-Röka-Linjen

Här kunde det ha stått en motiverande text om att sluta med tobak.

Men eftersom metoderna för att sluta är lika många som antalet rökare eller snusare föreslår vi att du låter oss hjälpa dig att hitta de råd och den metod som funkar för just dig. Välkommen in på vår sida eller ring oss på 020-84 00 00.

Vare sig du är storrökare, feströkare, snusare eller redan har slutat kan du ringa Sluta-Röka-Linjen.

Här får du råd och stöd individuellt anpassat för dig och dina behov. Vi som svarar är diplomerade tobaksavvänjare och samtalet till oss är gratis.

Våra öppettider är

mån-tors 09.00-20.00

fredag: 09.00-16.00

Välkommen med ditt samtal!

803